Erik Beckman (1935–1995) debuterade i början av sextiotalet. Tidens intresse för estetiska experiment genomsyrade hans författarskap. Ändå var och förblev han mest sig själv, lika fabulerande som superkonkret, lika rolig som allvarlig, en litterär sabotör som förenade patos med parodi.
Samlade dikter innehåller Beckmans sju diktsamlingar och ett par “osamlade” dikter, från den framåtblickande debuten Farstu (1963) till den mörka Två dikter (1987).
Till denna utgåva har poeten Fredrik Nyberg skrivit en personlig introduktion till diktaren Erik Beckman.
Samlade dikter utkom första gången 2007.