Det finns koder. Vissa regler. Som när man kommer ny till klassen. Då handlar det om att inte märkas för mycket. Att vara lagom. Glida in och smälta ihop med de andra.
Så gör inte Silja. Silja gör precis tvärtom.
Vendela är femton år och har just börjat nian. Hon tycker att det är ganska skönt att vara tillbaka i skolan. Framför allt för att hon får träffa Nils igen, men också för att allt blir förutsägbart; det står på schemat hur dagarna ska se ut.
Men tredje dagen dyker det upp en ny tjej i klassen, Silja. Hon tar plats och struntar helt i alla oskrivna regler. Hon sätter sig var hon vill, hon umgås med vem hon vill och hon verkar inte alls vilja smälta in i klassen. Är hon korkad, trotsig eller bara urstark? Ingen vet, men sensationen är ett faktum. Och plötsligt gäller inte den givna rangordningen, rollerna fördelas om — och inget är längre självklart.
