»Fasti« är helt enkelt den romerska beteckningen för en almanacka, en förteckning över årets alla högtider. När den romerske poeten Ovidius skrev sin Fasti ville han ge bakgrund till varför man firar olika helger, exempelvis den rätt bisarra festen Lupercalia då nakna män sprang runt i Rom med strimlor av getskinn som de slog kvinnor med, en romersk fruktbarhetsrit (som för övrigt levt kvar till våra dagar som Alla hjärtans dag).
Fastis popularitet har gått upp och ned, under många århundraden ansågs det lika högtstående som hans Kärlekskonsten och Metamorfoser, och inspirerade till många konstverk. Senare har det varit ifrågasatt. Men Fasti har omvärderats, och nu finns ett nyväckt intresse, bland annat eftersom sentida forskare tycker sig se en inbäddad kritik mot de styrande skikten och den tidens censur, som drabbade inte minst den landsförvisade Ovidius själv.
Ovidius Fasti har tolkats till svenska av en av våra absolut främsta översättare, Ingvar Björkesson, som tidigare översatt Dante, Petrarca och Vergilius. Hans senaste Ovidiusöversättning är Metamorfoser, ett av antikens mest betydande litterära verk.
Publius Ovidius Naso föddes 43 f Kr och dog 17 eller 18 e Kr. I början av sitt författarliv var han främst kärleksdiktare och blev berömd för sin handbok i konsten att älska, Kärlekskonsten. Men hans val av ämne blev också hans olycka, kejsar Augustus landsförvisade honom 8 e Kr, och han fick aldrig återvända. Metamorfoser hann precis bli klar innan han var tvungen att lämna Rom. Fasti skrev han delvis i exil.
