Förväxlade identiteter och bortrövade spädbarn ligger till grund för hätska konflikter i Ringaren i Notre— Dame — Victor Hugos myllrande kärleksroman med gestalter som blivit klassiska: den vackra Esmeralda, som väcker kärlek och begär överallt, den groteskt missbildade Quasimodo, hittebarnet som vuxit upp i Notre-Dame i Paris och blivit kyrkans plikttrogna men föraktade ringare. Omkring dem pågår ett maktspel, som lika mycket gäller 1400-talets religiösa och moraliska föreställningsvärld som obesvarad kärlek och hämndlystnad.
När Esmeralda döms till döden för häxeri och mord kommer Quasimodo — den oväntade och ovälkomne hjälten — till hennes undsättning.
VICTOR HUGO [1802–1885] var en fransk författare och medlem av Franska akademien. Utöver Ringaren i Notre-Dame [1831] skrev han en mängd romaner i spänningsfältet mellan romantik och realism, varav Samhällets olycksbarn [1862] är den mesta kända.
