På våren 1990 förövades ett uppmärksammat brott i Helsingforstrakten. I pressen döptes det genast till guldmordsfallet men i själva verket var det fråga om två mord. I denna artikel skildras hur fallet utreddes och behandlades i rätten. Den person som greps för brotten, erkände inte någon skuld, utan dömdes mot sitt nekande med stöd av de bevis som polisen kunde lägga fram. Avslutningsvis presenteras därför en hypotes av vad som sannolikt måste ha hänt.
De centrala personerna i fallet är: Mikio Harada, en 44-årig diplomingenjör från Japan som bott ungefär 20 år i Finland och arbetade som konsult och självständig affärsman. Yoko Harada, Mikio Haradas 45-råiga hustru, hemmafru. Kalevi Salmelainen, en 48-årig verkställande direktör från Helsingfors. Som affärsman fungerade han som mellanhand i en del affärer. Jukka Valojoki, en 46-årig verkställande direktör in Tehokuutio Oy, som handlade med ädla metaller och fastigheter. Han hörde hemma i Åbo.
I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.
Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk. Berättelserna och samlingarna är uttryck för den samtid som de skrevs i, och kan i enstaka fall ha föråldrat eller kontroversiellt innehåll. Eventuellt stötande material är inte uttryck för förlagets hållning.
