Ingen förstår mig. Bara tabletter och sprutor för att döva smärtan. Den äter sig in under min hud, den rumsterar runt i huvudet och nyper tag i alla mina tankar.

Thyras barndom blir ett utanförskap. Föräldrarna tröttnar på att hon inte vill göra något.
Fadern hittar en platsannons på ett barnhem som hembiträde. Arbetet blir kortvarigt. Något händer där och hon blir uppsagd. På sommaren 1932 blir hon dålig och intagen på Furunäsets hospital och får diagnosen Schizofreni.

Brodern Aron har övertagit ett kafé i Piteå dit Thyra blir inbjuden. Hon har dålig erfarenhet av ett tidigare kafébesök som fick henne att hals över huvud springa därifrån eftersom hon kände sig förföljd av en man. Hur går det nu? Hon oroas över Arons dåliga hälsa och hans förestående konkurs och utförsäljning av kaféinventarierna som innebär hans för tidiga död.

Brittmarie Karlsson